Genom åren har vi tagit fram ett stort antal utbildningar som är relevanta för personal och chefer.

Samtliga utbildningar har arbetats fram i samarbete med verksamheter och därmed människor som arbetar praktiskt på fältet. De behov som har uttryckt shar vi sedan paketerat i en formellt hållbar akademisk form.

Vi menar generellt att utbildningar för personal inom detta fält skall ligga på Högskolenivå och INTE på andra lägre nivåer. Tack vare möjligheten med uppdragsutbildning kan den som vill och behöver få tillgång till Högskolan.

Våra utbildningar riktar sig till personal och chefer inom ungdoms- och missbrukarvård. Inom äldreomsorg och till de som arbetar enligt LSS.

Man skulle kunna säga att de olika aspekter som finns inom dessa områden är: Juridik, Vetenskap/Forskning, Praktik/Praktiskt arbete och Etik. Till dessa skulle man kunna lägga till Ekonomi och Ideologi

På dessa grundvalar har vi byggt upp vår kursverksamhet.


Sedan 7 år tillbaka samarbetar vi med Den Antroposofiska kretsen. Framför allt möter vi de Socialterapeutiska verksamheterna som arbetar med vuxna funktionsnedsatta människor. Socialterapins, sedan länge, upparbetade diskurs möter här aktuell forskning, teori och metod och kan på så sätt utvecklas vidare.

Så här skriver Jon Geelmuyden i vår gemensamma inbjudan till medarbetare i de Socialterapeutiska verksamheterna:

Efter mer än 50 år av praktisk erfarenhet med Antroposofisk Socialterapi – som det har kommit att kallas – har vi nu kunnat se hur samhället i stort, mer och mer hunnit ikapp oss i detta arbete.

Ifrån allra första början ägnade man sig åt utbildning av medarbetarna, om än i rätt beskedliga former, och helt internt. Med tiden har våra utbildningsinitiativ blivit alltmer avancerade och alltmer sofistikerade runt om i världen.

I den Europeiska Unionen finns idag en uttalad strävan i riktning av att alla som arbetar med vård och omsorg av människor med särskilda behov skall ha genomgått en grundläggande formell högskoleutbildning. En strävan som mer och mer kommer fram i form av krav från myndighetshåll, även här i Sverige. Detta samtidigt som vi kan se, att samhället i övrigt, i Sverige,
inte kan erbjuda någon motsvarande till de som vårdar och beledsagar vuxna människor med särskilda behov. En utbildning som vore behövlig för att utveckla förmågan att möta vårdtagarna som de fullvärdiga medmänniskor de är, möta dem ”i samma ögonhöjd”, och utvecklas tillsammans med dem till alltmera fullvärdiga medborgare i det civila samhället, trots alla handikapp och andra begränsningar.